Hej hej! 

 

Jag har knasat min höft! Den har hoppat och vägrar hoppa tillbax! Så nu hoppar jag på ett ben! Får hoppas att det blir bättre tills imorgon! 

ska snart hoppa i säng men först ska jag borsta tänderna! 

Jag kanske inte har nämt att jag är hndvakt till två hundar. De är jättetrevliga och snälla dock kronglar höften lite för mycket. 

 

saken att man är arbetslös gör inte slöandet bättre. Jag har nog sökt allt som jag kan komma på att jag vill hålla på med. Men nej inget svar! Allt är tyst!

Vad ska ni göra på midsommar? Jag ska segla!

Igår var jag på Mantorp med gänget! Vi kollade på driftande bilar och fick förklara för min pojkvän vad dommarna kollade efter! Så ikväll blir det nog Tokyo Drift! Efter jag tittat på Barnmorskan i East End! Vilket är en serie jag följer.

Fick en massa fina paket! Får se vad resten av veckan bjuder på!

SVårt?

Det är inte så att jag och mamma hatar varann, vi bara spelar naturens roll. Statistiskt bevisat flyttar tjejer hemmifrån vid 18 år detta är då mamma och dotter börjar irretera sig på varann (vargmamman putta ut sina valpar från boet). Detta är naturligt. Jag är nu ett år över utflyttningsåldern så jag har ett helvette. Från att gå från en period utan bråk med mamma, vi bråka kanske en gång om året, till att vara sur och småirriterad på henne hela tin.

Jaja, jag får som sagt låsa in mig på min våning och be henne försöka hålla sig borta! Vilket inte går så bra. Hon ska alltid komma efter mig.

Jag brukar ju gå ifrån när jag blir arg, och det säger jag, nu går jag här ifrån, lämna mig ensam... men vem är det som springer efter en som en svans jo mamma. Det är jättejobbigt att ha en svans när man är mega arg!!!!

utöver mitt mamma problem så mår jag bra! Imorgon ska jag och mina flickor ha en förkväll och sedan göra stan osäker!

den bjuder jag på!

På senare tid har jag bara blivit mer och mer missnöjd med hur jag ser ut, och provrummen i affärerna gör ju inte sanningen bättre. Jag orkar inte längre stå i provrummen och börja grina för att jag är så ful som jag är, eller tjock är nog det sanna svaret.

Jag tror att många av oss vill ha den perfekta kroppen och det perfekta livet. Just nu är det hur jag ser ut som gör mig gråhårig. Jag har inte kännt mig vacker på flera månader! Jag skriker efter fina käder men jag vill inte klä mig i dem, för jag känner mig för tjock. Vill bara resa bort en månad och komma tillbaka med sen snyggaste kroppen ever!

Så nu har jag satt upp ett nytt Diet schema som jag tror kommer passa mig perfekt. Höres, kan inte sitta här och prata måste träna lite nu! under tiden kan ni titta på lite bilder från i söndags när jag var ute med Prinsessan♥

Idag när jag kom till stallet pratade jag lite med Annica. Jag fick veta något roligt som jag inte trott att någon skulle säga om mig. Jag fick veta att jag "RIDER Killen så förbaskat bra" Snacka om att jag blev glad, lixom jag är inte den bästa på häst ryggen och det vet jag. Så när jag får reda på att min ridlärare har berättat om det så blev jag lycklig.

Jag är ingen som skryter om att jag är bra, håller mig som vanligt på bortre kanten, eftersom jag vet att jag inte är bäst. Jag är hon som avundar de andra ryttarna på håll och drömmer om att kunna rida fiiint och bra.

Men så i höstas kom Killen till stallet och jag blev förälskad i hans gångarter redan från första annblick (på föredetta grundkurs lektionen, är hjäpinstruktör). Hans svung i stegen, hans galopp..(Den stela hästen med huvudet i vädret, som barnen grät på, Han som var så välskolad på insidan).. allt! Det var kärlek i första ögonkastet. När killen var ny hatade nästan alla honom eftersom han var "trög", hade stora steg (skumpig att sitta på). Å så fick jag rida honom, Det slutade med att jag bad min ridlärare att jag skulle få sitta kvar nästa block oxå (Block = vi rider olika dressyr block, som är fyra veckor långa, då får vi sitta på samma häst 4 ggr). Det fick jag, Det gick från klarhet till klarhet, I julas när jag red L:A dressyrkursen fall bitarna på plats. Å igår var han så fiin så! Han var så bra på tygeln att han bröt av i galoppen tillbax till trav utan ett enda skumpsteg, och när jag skulle fatta ny galopp "sa" han - men hallå det här går ju inte! Men min ödmjuka gulliplutt kämpade vidare, och vi fick till en underbar galoppfattning.

Han är min Prins och det vet han, det finns inge bättre än att komma in i ridhuset och se när han reser på huvudet med öronen frammåt när han hör min röst. Eller när vi varvar ner, när jag ledar han runt, runt, runt i ridhuset. Å han går där precis brevid mig med sänkt huvud, nosvingen på min hand och följer mig likt en hund. Eller när jag stannar och tar av mig hansken (då kommer godiset fram) och han små tigger. Jag visste inte att jag kunde älska en häst så mycket både som sköt och ridhäst.

Jag lägger upp ett nytt mål. Sluta äta så förbaskat mycket som jag gör! Det kommer vara lättare sagt en gjort. För jag älskar bullar och bakelser. Samt kommer jag att befinna mig på olika hundträffar där man frossar i kött och grillat.

Vet inte hur det ska gå men för jag har tappat all kondis.

ägg och nötter till frukost! :)

För ni som inte vet vad jag gjorde i sörsjön, så ska jag berätta för er.

Polarhundsklubben har olika träffar under året och i helgen var Björnrundan det är en tre mila bana i skogen som man ska dramed hundarna. Jag fick låna en liten hane av Kriser och Kristin som Sesi kunde springa med. Jag tycker min hund var duktig då hon spang hela banan hon som aldrig sprungit mer än 1,2 mil.

sötis valp

<3

Har bestämt mig för att gå och bli flickig igen! Å börja använda mina fina armband istället. Dock brukar jag inte använda fina armband på höger arm då det är den armen jag alltid använder och skrapar mot bordet när jag skriver och så.

två borta two to go!

Nu sitter jag och snackar med min utlänska vän erick och jag översatte en Veronica Maggios låt Välkommen in för honnom. Kan ni tänka er! Han tycket den lät helt okej.

Nä nu ska jag nog hoppa in i duchen, har bara kunnat tvätta mig i havet de senaste två dagarna som jag har spenderat ute i Roslagen på Ön.

jag måste säga att jag är ducktig som fått min kära lilla-stora hund att börja simma. Har tagit mig fem långa år för att få henne ens komma ner i vattnet.

Det var länge sedan jag hade ångest. Vilket är lite läskigt, eftersom min ångest var något jag visste om, som jag kännde och började tycka om. Så när den försvann i höstas (berättade om att jag inte var som jag bruka) så viste jag inte vem jag var längre.

Så när jag nu känner av den där konstiga känslan i botten av halsen blev jag glad. Kan detta betyda att Ullis är påväg tillbaka?

Imorgon är jag ledig vilket är helt underbart. Ska troligen dra med min bebis ut till en park och sola imorgon. Vi får se vad han vill göra imorgon. Behöver verkligen någon att snacka med, någon som förstår mig. Så kanske får Knas att tasig ur sängen lite tidigare imorgon och ta sig till stan. Kanske sätter oss i Vitan.

---

Jag kan inte säga att jag är en snäll person. Inte när det kommer till känslor. Jag vet att mycket är fel, men jag kan inte att "sluta" spela med andras känslor. Jag vill inte såra personen så i ställeet för att bryta banden håller jag hoppet uppe. Varför är jag så fucking DUM I HUVUDET!?! jag vet ju att jag sårar dem!

utanför mitt fönster lyser solen, jag sitter i sängen med rullgardinen nerdragen och släckt lampa. Det är mysigt.

Snart ska jag gå ner och äta min goda rulltårta! Ska nog kolla igenom boken oxå. Jag har pluggat till detta prov för typ 3 månader sedan. Men jag kom aldrig till skolan när jag skulle göra det eftersom SL jävlarna inte såg till att bussarna kom. Så jag ska bara repetera typ.

Idag har jag legat i  sängen och tittat på lite serier. Har inte så mycket att göra. Eller snarare mega mycket att göra. Men jag vill bara ligga i sängen och försvinna. Jag låter mega deppig, men sanning är den att jag mår jättebra, jag är glad och uppskattar livet med andra ord en bra dag! Men jag orkar inte göra något idag. Det beror mest på att ryggen tar livet av mig, Kan inte böja mig frammot utan att det hugger till i svanken. jag vill kunna slappna av i nacken men den spänner sig. Hur jag än har huvudet på kudden, hur jag än byter kudde kan jag inte slappna av. Det är hämskt men man får allt leva med det. Huvudvärken har oxå börjat kicka in. Vilket är ett täcken på att jag låtit mina spända muskler varit spända för länge.

Nu ska jag sätta på mig strumporna och springa iväg.

Kan inte förstå att jag är så dum i huvudet! Hur kan jag sitta och vänta på ett sms som jag vet aldrig kommer att komma. Hatar killar. Hatar kärlek, hatar känslor.

Jag pallar verkligen inte av skolan. Vill inge hellre än att sluta skolan och bli mångmiljonär på en gång. Det är inte bara skolarbetet som skiter sig. Det är även jag. Känner mig ensam i en stor värld även fast jag har kompisar.

Det finns inget jobbigare än att gå till skolan och sitta av tiden och bara vilja gå där ifrån. Varje dag när jag vaknar är jag trött och sliten från dagen innan, det spelar inge roll hur mycket jag sover, jag är förstörd. Vill inte gå ur sängen, jag vill bara vända mig om och sova bort allt. Jag är inte den ända där ute som sätter på sig en mask när de ser skolan. Hatar allt med skolan att göra. Som jag sa, ingen känner mig där, jag kan inte vara mig själv, jag måste hela tiden uppnå olika förväntningar om hur jag ska vara och handla. Å jag pallar inte! Jag vill bara ge upp men jag klarar inte att släppa taget!

Vet ni vad jag känner mig för just nu.... eller vad jag skulle behöva....? Jag skulle behöva lite Knasbolls medecin! Skulle bara behöva hans närhet för 5 minuter och lite av det jag bär på lättar. Älskar att han inte dältar, så som många av mina tjejkompisar gör. Skulle jag bara få höra din röst Knas så skulle jag falla i tårar, SAKNAR DIG!