livet går vidare tills det tar slut.





Nu är det som om jag har fått nog, det är som om mitt självförsvar har lagt av och fungerar inte längre.....
Jag kan känna den bekanta kännslan bakom ögonen... den bränner och de vill ut, Och strax där på kommer de som jag inte kännt på år.... det är som om alla tårar jag har spart till ett bättre tillfälle inte kan vara kvar... de bara rinner och rinner och jag kan inte få dem att sluta....genom tårarna ser jag glade stunder som jag har haft me min morfar och nu är allt över.... Jag känner hur allt som varigt innom mig kommer ut, inte som känslor som rammlar över en och man försöker stoppa tillbaka allt i skopet långt där inne i mig, men nu ar det som om jag går igenom samma sak igen... allt som jag tryckt in där. har än en gån ramlat över mig men istället föra tt proppa in dem i skopet stänger ajg in mig själv... JAg vill inte ut.. jag vill att min känslor ska försvinna och vad är så inte bättre än att gömma sig för dem?
Det är ingen ide för mig att stanna uppe hela dagarna eftersom livet nu krachat... och nu när han har blivigt bort rövad.... Jag kan ta vad som hälst men inte om något händer min familj eller vänner... eller jag vet inte om vänner eftersom jag aldrig varigt med om att de hänt dem något.....
jag vill gärna tro att någon där ute kan hjälpa mig, hålla om mig... jag vill känna mig liten och bara sitta och gråta i någons famn... Men den som jag är.... så låter jag ingen få veta hur jag känner mig.. jag ringer inte om det är något som har hänt, jag gömmer mig istället för verkligheten..... Jag stänger dörren om mig sätter på musiken på hög ljud nevå, jag släcker lamporna och kryper ned i sängen, så fort jag kommer ner där under täket känner ajg mig trygg för att gråta, ingen hör mig ingen ser mig, och där ligger jag och snyftar i musikens bakrund tills jag somnar....Jag har gråtigt mig till söms nu.. några gånger.. några nätter nu, jag hålle rinte längre koll på om det är dag eller natt, jag vet inte vilken dag eller vad klockan är, jag har släppt allt.. allt som kallas mänskligt, Aptiten har nästan försvunnigt men jag trycker i mig mat endå för att inte väcka misstankar, jag säger att ajg är trött och vill sova, så blir jag lämnad ifred. Men livet går vidare tills det tar slut och du står där och väntar på din dom...  
Senast idag när jag satt på bussen och tittade ut genom fönstret såg jag de vid öppna fälten som blev orande färgade av somlens ned sång, jag såg hur björkträdens ljusgröna färg blivigt mörk och  en arning trist.... men i ljuset av solen såg det så fridfult på mig.. det lixom såg ut som om det itne fans något som kallades hat, bessvikelse, deperetion eller lidande i denna värld. Det fick mig att tänka efter på saken. Här bor vi i en värld med en så vaker natur som vi alla är lika blinda för, Här visar världen en värd av lycka och välbefinnande, och vi.... (VI, sånna sosm jag) kan bara drömma till att värkligen se den värld..... jag kan sitta och bara njuta av den fridfulla naturen eftersom jag drömmer till den själv, till livet då allt är frid och fröjd, där ajg lever ett härmoniskt liv, där ajg kan vara den ajg är bli älskad för den jag är, och inte behöver känna mig liten och ängslig.
Så jag låter mina tårar rinna och jag låter alla känslor dränka mig till söms, sömnen som är så skön att falla in i. den som får dig att släppa livet, men när du vaknar så är det en besvikelse, för du vaknar alltid upp och ser att det är en ny dag, och inget har förändrats.. eller jo jag är äldre, världen utanför blir äldre, och vad gör  jag jo jag kastar bort min tid i min säng, Där ingen kan nå mig, där jag har min egen värld där jag lever och är mig själv där jag inte bryr mig om omvärlden..... för där lever ajg som i nuet. och nuet är inte att göra det västa av situationen utan att ligga och låta alla känslor ta dig, eftersom det är det enda som kan komma åt dig....
Så jag låter mina tårar rinna under detta skrivandet med, rinna för de som togs ifrån mig lika snabbt som jag han blinka... och ingen kan få mig må bra just nu..... ingen inte ens min käraste......




Så vi ses väl snart kära vänner....<3


Kommentarer

Designen är gjord gratis av: Designbloggar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0